Polisen Erlendur har som hobby att läsa om gamla försvinnanden. Sådana finns det gott om på Island, men det visar sig att det finns en mycket personlig anledning till hans intresse.Ett nytt kvarter håller på att byggas i Reykjavík, vissa hus är klara och familjer har redan flyttat in. Men på en tomt där det fortfarande byggs hittar en liten pojke ett ben. Ett ben som visar sig vara ett mänskligt revben. Men vem tillhör benet? Och hur länge har det legat nedgrävt? Och handen som sticker upp, tyder det på att personen har blivit levande begravd?
Detta var andra boken jag läste av Arnaldur Indriðason och jag tyckte att den var riktigt bra! Man får följa samma polisgäng som tidigare, men fallet är nytt så man behöver inte ha läst något av denne författare innan. Men jag föredrar att läsa i rätt ordning om det är samma poliser, annars kan man bli lite lätt snurrig av de privata sakerna. Jag kommer definitivt att läsa mer av Arnaldur Indriðason!
3 kommentarer:
Låter riktigt kusligt. Har inte gjort den här Isländska författarinnan bekantskap, men blev nyfiken nu.
Sicken en blunder :D det är ju en författare och inget annat, liksom lite genant.
Hihi! Det här med isländska ord och namn kan vara riktigt klurigt! Jag har ju genom jobbet träffat en isländsk kompis, och vi kör engelska med varandra. På facebook-sidan begriper jag inte mycket alls, vissa ord kan jag ana mig till vad de betyder, men för att vara ett nordiskt språk är det väldigt annorlunda.
Böckerna är verkligen läsvärda! Jag kommer helt klart att läsa mer av denne herre!=)
Skicka en kommentar